21 - 23 Juni 2007. Nerresa och dagarna innan start.
Torsdagen den 21 juni startade resan ner till äventyret.
Cyklarna rymdes i Roomstern utan problem. Med de bakre säterna urtagna behövde endast framhjulet plockas av innan cyklarna kunde ställas på plats. Den övriga packningen, som vi testpackat i förra årets väskor för att kontrollera utrymmet, försvann nästan i det stora lastutrymmet.
Bilresan kunde starta. Ett mellanstop på färjan och vi var utvilade för en natt på Autobahn. Trafiken var gles och milen rullade på. I alla fall till en bit efter Nürnberg. Då hamnade vi i en riktig tysk Stau (kö) och blev ståendes i drygt en timme.
Framme i startorten Oberammergau möttes vi av mörka moln på himmlen och efter ett tag kom regnet. Vi tänkte att vi skulle rulla en sväng med cyklarna för att mjuka upp kropparna och inspektera den första etappens inledande kilometrar. Men då det tidvis riktigt vräkte ner så var suget efter en cykeltur inte så stor. Så vi tog Roomstern istället och åkte ut en sväng på den första etappen.
Vi tänkte att vi skulle åka fram till den första depån och sedan vända. Men nyfikenheten av vad som väntade på oss efter nästa sväng gjorde att vi fortsatte bilfärden. Efter ett tag så var vi framme vid första etappens avslutningsstigning upp till Hahntennjoch. Vilken backe! Den första dagen skulle enligt förhandsbeskrivningen vara relativt lätt och som en "uppvärmning inför de kommande dagarna". Redan i inledningen brantade det till ordentligt och vi undrade hur detta kommer att kännas på cyklarna.
På toppen var det bara nio grader varmt. Blåsten och regnet gjorde det riktigt ogästvänligt.
Om backen upp var läskig så var nerförskörningen skräckinjagande. Brant och blött på vägen är ingen bra kombination. Vi får hoppas att det torkar upp inför morgondagen. Väderleksrapporterna har dock tyvärr sett regniga ut.
Tillbaka i Oberammergau letade vi upp hotellet och checkade in.
Lördagen var dagen för anmälan och registrering. Vi hämtade ut startnummer, infomaterial och de stora väskorna där all vår packning ska få plats.
Incheckningen pågick under hela dagen så det var glest med folk och inga köer.
Regnet som föll på morgonen torkade upp på dagen genom att solen för första gången tittade fram. Suget efter en cykeltur visste inga gränser så vi bytte om och rullade iväg.
Vi tog en sväng ut på första etappen som slingrade sig på småvägar ut från Oberammergau.
Det var fler än oss som var ute och kände på banan och hur kroppen mådde.
Tävlingens första gemensamma middag, det sk Pastapartyt, hölls i en närbelägen sporthall. Det serverades förstås pasta och samtidigt som deltagarna slevade i sig kolhydraterna höll tävlingsorganisationen information om vad vi har att vänta oss den kommande veckan.
I morgon Söndag drar det äntligen igång.
