FAQ
- Är Bike Transalp Challenge jobbigt?
Det beror på två saker. Dels hur fort man tänkt cykla och dels hur bra förberedd man är. Ska man vara med och slåss där framme, behöver man nog träna på heltid, då man tävlar mot världens bästa inom denna kategori. Vill man däremot bara komma i mål, oavsett placering, går det att klara sig med mindre träning.
Men det är svårt att säga exakt hur mycket träning som krävs. Vi tränade "på riktigt" ca tre månader innan start. Innan dess var det mest spontan cykling för att hålla sig flytande över vintern.
Vi hade inga tankar på placeringar. I och med att det var vårt första besök i alperna över huvud taget, så visste vi inte riktigt vad som väntade. Vi hade innan aldrig cyklat uppför backar högre än 100hm.
Vi gick aldrig "på" någon av dagarna utan vi hade en ganska behaglig resa från start till mål. Vi låg pulsmässigt ungefär på ca 70% av max, varje dag. Vi kom med detta på plats 209 av 344 herrlag. Vi hade med all sannolikhet säkert kunnat kapa massor av timmar på vår totaltid om vi verkligen gått in för att tävla, inte stannat för att fota, vilat på kvällarna istället för att rapportera hem osv.
Cyklar man snabbt får man dessutom bättre startplacering på morgonen, vilket gör att man slipper köerna som uppstår ute på etapperna. För när man står där i köerna så tickar minutrarna undan i en rasande takt.
Då vi har minimal tävlingserfarenhet så kan vi inte göra någon jämförelse hur BTC står sig mot andra tävlingar. Men för att ha något att jämföra med så kan vi ta Vätternrundan något som alla känner till och de flesta cyklister någon gång cyklat. Vi åkte rundan för första (och enda?) gången 2006 på en tid strax över åtta timmar.
Vi tycker att en etapp på BTC är mycket jobbigare än att åka runt Vättern. Det är främst pga att på BTC får man ingenting gratis. I den backiga terrängen är man tvungen att göra allt arbete själv och det går inte att glida med lätt i en klunga som på Vättern. Nedförsbackarna är ibland tekniskt svåra och kräver full uppmärksamhet så där går det inte att bara rulla och koppla av.
Så tycker man att Vätternrundan är jobbig och en rejäl prestation ska man kanske inte ställa upp i BTC. Kan man däremot tänka sig att åka ett Vättern om dagen i åtta dagar i högt tempo och dessutom göra det mesta arbetet själv, då är BTC helt rätt tävling.
- Val av teamkamrat?
BTC är en tävling för tvåmannalag och går ut på att man kämpar tillsammans. Vid depåerna och vid målgång får det inte skilja mer än två minuter mellan teamkamraterna.
Men att cykla ihop under tävlingsdagarna är bara en liten del av det man gör tillsammans. Det börjar redan när man diskuterar och planerar om man ska ställa upp i BTC. Sen tränar man kanske även tillsammans. Man reser ner tillsammans och under hela tävlingen bor man och äter ihop. Man delar alla upplevelser tillsammans. Det gäller främst under tävlingen men även efteråt när man tänker tillbaka och pratar om det äventyr man gick igenom.
Så hur samarbetet med teamkamraten fungerar är absolut det allra viktigaste. Alla andra detaljer som utrustning, träning etc är av underordnad betydelse. För det spelar ingen roll hur bra tränad man är om inte samarbetet med teamkamraten fungerar till 100%.
Det bästa är om båda är lika bra tränade. Om en är mycket bättre än den andra kan det nog lätt uppstå friktion. Tempot får självklart anpassas efter den svage, varvid den bättre kanske upplever en frustration av att bara få gå på "halvfart". Samtidigt så kan den svage uppleva en stress av att han känner att han bromsar de två
- Är det dyrt att cykla BTC?
Det beror på vad man jämför med. Om man vill göra en transalp dvs cykla över alperna, så går den att göra på några olika sätt. Antingen planerar man in rutten över alperna själv och cyklar på egen hand. Annars så finns det en mängd guidade turer av olika svårighetsgrad som man kan boka in sig på. Eller så väljer man att tävla över alperna och då är det BTC som gäller.
Vid resa på egenhand är det boende och mat som kostar. Vid en guidad tur betalar man för ett paket där oftast guidning, mat och boende ingår. Oftast så ingår transport av packningen mellan de olika etappmålen samt även transport tillbaks till startplatsen. Kostnaden varierar beroende på hur många dagar turen omfattar men ligger ungefär på mellan 400-900 EUR. BTC har en anmälningsavgift på 575 €/person. Då ingår det mesta utom boende. Väljer man Campen är det 140 €/person till, hotell ca 300 €/person.
Det finns såklart för- och nackdelar med alla tre alternativen. På egen hand har väl störst frihet. Man kan välja nästan vilken väg man vill över alperna. Man får även cykla i sin egen takt och stanna när och var man vill. Packningen får man dock transportera själv vilket kan kanske ta ner lite av cykelglädjen. Sedan måsta man orientera själv med karta eller GPS, så att man hittar dit man tänkt sig.
Guidade turer består ofta av en liten grupp av cyklister, ca 8-10 personer. Arrangörerna försöker se till så att alla har likvärdig kapacitet. En eller två guider håller ordning på gruppen och sköter vägvisningen. Guiderna har oftast lokalkännedom och kanske visar upp vägar och sträckningar, som man på egen hand aldrig hade hittat. Att få packningen transporterad kan också vara skönt.
Nackdelen är att om gruppens kapacitet är ojämn så kan det innebära att de snabba får vänta länge uppe på topparna innan alla har kommit dit. Att inte få åka i sitt eget tempo kanske kan vara frustrerande.
På BTC får man cykla precis hur fort eller långsamt man vill. Nästan, det finns en maxtid på varje etapp. Det är skyltat från den första metern hela vägen till mål så det är lätt att hitta och risken att åka fel är nästan obefintlig. Vi behövde aldrig ta upp roadbooken för att kolla vart vi skulle utan kunde följa skyltingen hela tiden.
- Boende i Campen, husbil eller på hotell?
Campen innebär att man tillsammans med ca 300 andra deltagare bor gemensamt i gymnastikhallar, klassrum eller liknande. Man sover i medtagen sovsäck och liggunderlag. Väskan står på anvisad plats i salen när man anländer dit efter målgång.
Vi valde detta alternativ under BTC 2006. Vi var lite skeptiska till att bo i Camp först och vi målade upp ett scenario med svettlukt, snarkningar och deltagare som smörjer in sig med stjärtsalva en halvmeter från våra huvudkuddar. Men vi fick fel på alla punkter. Det gick väldigt bra att bo tillsammans med en massa andra personer. Det är bra disciplin och efter kl 22.00 är det tyst. Men man är rätt trött efter etappen så att somna innan dess är inga problem.
Enda nackdelen är tillgång till dusch och toaletter. Med 300 personer som anländer inom några timmar kombinerat med 2-8 duschar blir det rätt långa köer. Varmvattnet räcker bara till de första så det är duscha kallt som gäller. Detta år var det väldigt varmt och ingen dag med regn vilket innebar att det inte var något problem med de kalla duscharna. Det var bara att gå utomhus i den 35 gradiga värmen efteråt och tina upp. Hade det regnat och varit kallt hade det nog inte varit speciellt lustigt. Det varma vädret gjorde dessutom att allas kläder kunde hänga ute och torka vilket nog bidrog att klimatet i gymnastikhallarna var så bra som det var.
Husbil är ett alternativ om man har någon person som kan följa med och köra husbilen. Alla husbilar och husvagnar åker i karavan mellan orterna och ställs upp på anvisade campingplatser. Fördelen med husbil är att det går att få med sig mycket mer saker än vad som ryms i väskorna som Camp och Hotellboende begränsas av. Med husbil är det inte heller någon trängsel med andra personer. Sen kan kanske den personen som kör även ta hand om cykelmek och klädtvätt vilket gör att deltagarna kan vila lite extra.
Hotell är alternativet om man gillar att bo bekvämt. Bokning av rum får man sköta själv. Orterna som BTC kommer till är ofta stora vintersportorter med bra utbud av hotellrum. Men det kan hända att en liten ort får besök och då kan det vara svårt att få plats. I år var det några som fick bo i en närbelägen ort och det innebar busstransport tidigt på morgonen för att hinna till starten. Anmäler man innan vilka hotell man ska bo på så sköts väsktransporten till/från hotellet av organisationen.
Organisationen tillhandahåller bevakad cykelparkering på nätterna men de som bor på hotell tar ofta med sig sina cyklar dit. Det har dock hänt flertalet gånger att cyklar stulits från hotellens cykelrum. Så får man inte ta med cyklarna upp på rummet är den bevakade cykelparkeringen det säkraste tipset.
- Heldämpad cykel eller bara framdämpad?
Det beror lite på vilken typ av cyklist man är. Vill man ha en lätt och styv cykel för att åka fort uppför och har inget mot att kroppen tar stryk när det guppar och slår i utförsbackarna, så är HT det bästa valet. Gillar man istället att satsa utför och kanske leka lite och har inget mot att det tar lite tid i uppförsbackarna är det FS som gäller.
Cyklarna vi åkte på i år var 29-tums softtail med 80mm fjädring fram och 25mm bak. De större hjulen sväljer ojämnheter lite bättre vilket gör behovet av slaglängd lite mindre. Men vi tycker nog att bakfjädring inte är helt nödvändigt. Det är inte så stökig terräng och hålls farten nere i det värsta utför så fungerar det med stelt bak.
Vilket man än väljer så bör man se till att försöka hålla vikten nere på cykeln så mycket som möjligt. Då går det lite lättare att cykla uppför men framförallt så blir det lättare i de partier där cykeln måste bäras eller släpas.
Övrigt om cykelutrustning så är en bra och skön sadel det allra viktigaste. Att cykla åtta dagar i sträck kanske man aldrig gjort tidigare och att cykla med ”bakvärk” efter halva tiden är inte så roligt. Det var relativt många deltagare som sökte läkarhjälp för sina onda ändar.
I alla orter och byar är det poliser/vakter som stoppar övrig trafik, så det går att åka på fullt utan onödiga stopp i korsningar etc. Det är också skyltat att cykeltävling pågår utmed hela sträckningen, både på vägarna och på vandringslederna. Detta innebär att bilisterna visar bra hänsyn och tålamod samt att det är väldigt lite vandrare och övriga cyklister som är i vägen ute på lederna.
En annan fördel med BTC jämfört med guidad tur eller på egen hand är möjligheten till snabb läkarhjälp om olyckan skulle vara framme. Terrängen i alperna är bitvis brant och teknisk svår. Ett litet snedsteg kan lätt innebära en allvarlig olycka. Sträckningen över alperna går oftast upp på höga berg långt bort från bebyggelse vilket innebär att det kan ta lång tid att få hjälp. I BTC är det ständigt tre-fyra läkarmotorcyklar i rörelse och när vi såg olyckor dröjde det inte många minuter innan läkarna var där. Det finns också en helikopter ständigt startklar för allvarligare olyckor något vi också såg och hörde upprepade gånger.
