Anmälan
Anmälningen till BTC är av principen "först till kvarn". Då det är en mycket populär tävling är de 1100 (550 par) startplatserna väldigt åtråvärda. Så var det även 2006. Prick kl 12.00 den 10 januari öppnade online-anmälningen. Kl 12.02 brakade anmälnings-servern ihop. Det tog lång tid att uppdatera sidorna och vi visste inte om de uppgifter vi fyllt i hade sparats. Vi knappade in uppgifterna om och om igen under en dryg timme innan vi slutligen fick bekräftelse att det hade kommit in. Sedan var det bara att vänta.
Vilka som hade kommit med skulle anslås två dagar senare. Den 12 januari tittade vi så i deltagarlistan och en bit ner stod "happymtb.org Schweden”. Glädjen blandades med en smula chock och vi frågade oss - Vad är det vi har givit oss in på egentligen?
Träning
Cykling har för oss aldrig varit något tvång eller måste. Vi cyklar för att det är skoj och sticker ut och trampar när vi har lust. Svårare än så är det inte. Så inledde vi även träningen inför BTC. Helgerna bestod av lång rolig utomhuscykling och i veckorna blev det trainer. Men samtidigt blev vi lite sugna på att testa på lite mer strukturerad träning med schemalagda pass och pulsklocka. Det är ju alltid nyttigt med variation.
Så i samband med ett Göteborgsbesök passade vi på att besöka Aktivitus för att göra konditionstest och få professionell hjälp med träningsupplägg. För att se på vilken nivå träningsupplägget ska läggas, behövde vi först ta reda på hur det stod till med formen. Detta innebar att det var dags att ta plats på testcykeln.
Ett program stegade med jämna mellanrum upp belastningen och under tiden togs det blodprov för att få fram mjölsyrenivåerna. Det blev en svettig halvtimme och vi trampade tills vi inte orkade längre.
Efter cyklingen blev det en pratstund där resultaten från testen gicks igenom och vi fick reda på våra svagheter och hur vi skulle träna för att bättra på dessa. Träningschemat utformades med Transalp i åtanke dvs ett hårt etapplopp utan vilodagar i bergig terräng och räckte i 12 veckor framåt dvs fram till starten.
Efter några dagar kom så träningsschemat i mejlen. På schemat stod det en massa konstiga förkortningar som G1, SC, G2-EB etc. Den medföljande beskrivningen rätade dock ut frågetecknen och det skulle visa sig att träningsupplägget var en blandning mellan styrka, kondition och långa pass.
Proffshjälp
Med vår minimala erfarenhet av alpcykling så visste vi egentligen inte så mycket mer om BTC än att det är riktigt jobbigt men samtidigt en otrolig upplevelse. För att få reda på lite mer så tänkte vi det kunde vara lämpligt att fråga någon som cyklat BTC tidigare. Nu blev det dock inte vem som helst, utan vi lyckades få en pratstund med cykelproffset Anna Enocsson.
Anna är den om någon som kan svara på vad BTC innebär. Anna var med 2005 tillsammans med sin teamkamrat i Team Ghost International och de vann damklassen totalt. Som om inte det vore nog så vann de även samtliga dagsetapper.
Vi fick reda på en hel del om BTC, själva tävlingen och runt omkring, och det var väldigt nyttig och intressant. Visserligen från ett proffs synvinkel med avseende på support, langning, service etc men mycket kunde vi ha nytta av som hobbycyklister. Det var framförallt skönt och peppande att få höra att vi skulle klara av att ta oss i mål.
När vi pratade med Anna förstod vi inte riktigt storheten i att de hade vunnit BTC. Men så här i efterhand när vi själva deltagit i tävlingen börjar vi smått inse att det Anna gjort är något enormt stort. Att bara ta sig igenom BTC är en prestation, ska man dessutom göra det snabbt i den terrängen krävs det enormt bra kondition, mycket bra teknik samt en stor portion mod. Att då som i Annas fall cykla snabbast varje dag, vinna varje etapp och dessutom vinna totalt är något som vi tycker få andra svenska idrottsprestationer slår.
De första veckorna låg träningsdosen på ca 10 h cykling för att stegra upp till ungefär 17 h de avslutande veckorna. Vi hade farhågor innan att ett styrt träningsschema skulle göra det tråkigt att träna i och med att spontaniteten skulle försvinna. Men blandningen i intensitet och träningssätt gjorde att det nästan blev tvärt om. Det var riktigt roligt att avverka passen som stod på det där pappret och vi såg faktiskt hela tiden fram mot nästa. Att dessutom veta att om vi gjorde vad som stod så skulle det ge resultat, de hade de ju lovat, höjde inspirationen ytterliggare.
Med 2/3 av träningsprogrammet avklarat gick vi mellan och cyklade Vätternrundan. Det var vår första runda någonsin. Vi hade det riktigt behagligt runt sjön och rullade i mål på strax över åtta timmar utan allt för stor ansträngning.
Transporthjälp
BTC startar i Füssen som är beläget längst ner i södra Tyskland. För att ta oss dit med cyklarna och all packning tyckte vi att det smartaste alternativet var att åka bil.
Vi fick hjälp av Skoda Sverige som ställde upp och lånade ut en bil. De tyckte detta var ett mycket spännande projekt och som de gärna ville vara med på.
En Skoda Octavia Combi 4x4 FSI blev en lämplig modell för ändamålet. En bekväm långfärdsbil med ett stort lastutrymme där cyklarna och packningen lätt skulle få plats. Bilen dekorerades med teamlogor och gjorde verkligen ett professionellt intryck.
Nycklarna överlämnades av Skoda Sveriges marknadschef Lina Ivarsson.
